#关于勇气# Jonas Gardell的一段话

2017年3月29日于豆瓣，恰巧是中文版戴上手套擦泪面世之前作者在fb上写了一段关于同志“勇气”的话，我很喜欢，渣翻了一下。

今天在豆瓣上看到说《戴上手套擦泪》的中文版很快就要面世了，有点小激动。在目前严厉的审查制度下，这本书真的能出中文版，很惊喜，要向这个勇敢的出版社致敬。然后又是今天，在fb上看到作者Jonas Gardell 恰好发了一段话谈论同志运动的“勇气”，我很喜欢，故渣翻如下。

Jonas Gardell

#jagärhär

Någon som skrev till mig undrade om hur vi vågade, då för trettio-fyrtio år sen, och vi tog de första stegen i homokampen, var hittade vi vårt mod.

#我在这儿

有人写信问我我们当年是怎么鼓起勇气的，在三四十年前，我们在同志运动里跨出第一步的时候，我们是在哪儿找到勇气的。

Mark och jag pratade om det här häromdagen, och båda konstaterade att vi de där åren inte tänkte i termer av mod. Det motstånd vi mötte och det förtryck vi utsattes för var ju något vi var vana vid. Vi hade liksom aldrig upplevt något annat.

Hatet, hoten, risken att bli nedslagen, trakasserierna på skolan, på bussen, på gatan, för att inte tala om fördomar på alla samhällsnivåer var något vi utgick ifrån.

Respekt är en vanesak.

Mark和我有天讨论到了这个问题，我们两个人都觉得那些年里我们其实根本没有想过“勇气”这个说法。

我们遭遇的敌意和我们经历的压迫就是我们习以为常的一切。我们就从来没有经历过别的。

仇恨，恐吓，被打压的风险，在学校，公交上，大街上被骚扰，更不必说是一切社会层面上遭受的偏见。这就是我们起步的地方。

（现在的）尊重是一种习惯。

Ni vet, när jag gjorde mitt första radioprogram 1982 var jag bara 18. Eftersom jag pratade om att jag var bög öppnade Sveriges Radio en telefonsluss efteråt så att upprörda lyssnare kunde ringa in och prata av sig.

Det allra första samtal jag tog emot var från en man som väste att han visste var jag bodde och han skulle döda mig med yxa.

Jag minns att jag tyckte att det var en smula oartigt. Men jag minns inte att jag blev särskilt rädd. Hans hat snarare stärkte mitt… det man kanske i efterhand kan kalla för… mod.

你们知道，当我开始做我的第一档电台节目的时候是1982年，我才18岁。因为我谈论了我是同性恋这件事，瑞典电台开通了热线，这样那些愤怒的听众可以打进来说他们自己的想法。

我接到的第一个电话是一个男人打来的，他咬牙切齿地威胁说他知道我住在哪儿，他要拿斧子来砍死我。

我记得我当时觉得这挺不礼貌的。

但我不记得我特别害怕。他的仇恨，相反的，激起了我的（事后咱们可以这么说吧）勇气。

Också mod är faktiskt en vanesak. Någonting man kan öva sig i. Liksom att säga ifrån. Att stå upp. Ju mer du gör det, desto lättare går det och desto bättre blir du på det.

Om jag hade tillåtit mig att tystas den där gången när jag var 18 och den där första okända människan angrep mig och skulle döda mig hade vi kanske aldrig varit där vi är idag Mark och jag, lagligt gifta med två barn och två katter och ett lyckligt liv tillsammans.

Om inte vi som gick först hade gått först hade inget någonsin förändrats! Genom vår kamp gjorde vi möjligt det som annars varit omöjligt.

勇气其实也是一种习惯。一种人们可以自己锻炼的东西。就像直言不讳。就像站起来表明态度。

这样做得越多，事情就会变得越简单，你也会变得越擅长这件事。

如果18岁时，在我被那个陌生男人威胁的那次，如果我真的允许自己从此不再发声了，那么我可能永远也不会走到今天，跟Mark在一起，合法地结婚，有两个孩子，两只猫和在一起的幸福生活。

如果我们谁都不去打头阵，那么什么事情也不会改变！通过斗争我们才把不可能变成了可能。

Samtidigt som jag skriver det här smsar jag med en irakisk kille i en småstad. Han är homo men om någon i hans familj skulle få veta skulle de döda honom.

Han har inget mod alls just nu. Eller rättare sagt, allt hans mod har gått åt till att våga skriva till mig.

我在写这段话的时候，同时正在跟一个住在一个小城市里的伊拉克男孩发短信。他是同性恋，但是如果他家里人知道了这件事，一定会杀了他。

他现在什么勇气也没有。或者更准确地说，他鼓起了全部的勇气才跟我发了短信。

Så kanske måste jag och du ha mod ÅT honom. På det att också han en dag ska våga leva sitt liv.

För kom ihåg, VARJE gång du säger ifrån, varje gång du står upp för det som rätt, varje gång du övar dig mod, gör du möjligt det som annars skulle vara omöjligt, inte bara för dig utan också för de som ännu inte vågar.

Så fortsätt! Det du gör betyder någonting! Tack alla som engagerar sig! #jagärhär!

所以，或许我和你必须为他鼓起勇气。

这样，他在将来的某一天，也会鼓起勇气过自己的生活。

因为请记住，每一次你直言不讳，每一次你站起来支持正确的事情，每一次你锻炼自己的勇气，你都在把不可能变成可能，不光是为了你自己，也是为了那些现在还没有勇气的人。

所以坚持下去！你做的事情是有意义的！感谢所有参与的人！#我在这儿

渣翻结束。

传说中的书长这样

我不认识《戴上手套擦泪》的编者和译者，只是作为自来水来安利这本书。关于同志运动我们已经看了不少电影，有兴趣的人也可以找到大量性别研究学界对LGBT运动史的民族志。这次我建议稍稍忘记政治和理论，对同志权益不感兴趣、觉得同性恋的生活离ta很遥远的人们，我也想邀请ta们来读这个故事，读一个在逃离了不幸的过往后，在陌生城市里找到友谊和爱情的故事。在剥去“同性恋”“宗教”“疾病”等等标签后，我们所歧视的，误解的，压迫的，抛弃的最终是一个个人，一个个鲜活的、有着自己的故事的人。那段历史回头去看是很苦难的，但人的特质是在苦难中也会笑，也总趋向温暖的慰藉。幸存的人可以写出其他人的故事，那些倒在半路上的伙伴，那些未曾看到光明就已经熄灭的伙伴，那些经历了磨难而最终活下来了的伙伴。幸存者的故事，是对过去的缅怀，也是对现实的关照。故事是强大的，爱的力量，是强大的。像火光一样照亮更多人的生活，让更多人看得见前路，这是作者一直在做的事。

我期待在不远的将来，会有更多更多属于我们自己的故事被讲出来。